Då har vi bestämt att barnen och Lina är hos mormor och morfar en, två veckor eller så, medan jag jobbar så mycket jag kan. Ett klokt och rätt beslut. Men riktigt tråkigt.
Så här ska livet inte vara. Högst små korta stunder när det krävs.
Äntligen har vi hittat pianot som båda tycker är perfekt för oss. Och det har inte varit lätt ska jag säga.
Jag kommer från det klassiska piano-hållet efter fyra år i gamla Sovjets musikskola med klassisk pianoinriktning, synt var ingen alternativ för mig. Mårten däremot är syntkille som gärna lirar utan noter (han kan inte ens läsa noter), men är grym på improvisation. Så i många år, si så där 8-9, letade vi efter ett intrument som ska rymma allt i ett. Och för två veckor sedan hittade vi den. Rolands nyaste digitala piano HP 302. Å, vad det är perfekt!!! Tre pedaler, simulerat ” eftertryck” återger anslagskänsla hos en flygel m m.., för syntälskaren innehåller det massa sånger att spela till, usb-anslutning mm… Viktigaste av allt – det ser ut som en riktig pianomöbel och..man kan stänga locket för damm!!! Som själva Roland säger: ”Ett exklusivt piano som erbjuder det bästa inom ljudkvalitet och uttrycksmöjlighet.” Me glad, Mårten glad, flickorna ganska nyfikna.
Japp , nu är jag ganska mycket på jobbet och styr upp saker. Det kommer kräva 100 % koncentration av oss alla för att klara april och maj.
Senaste kommentarer